Imorgon fortsätter, enligt prognoserna, hettan och torkan som den gjort de senaste veckorna. Men idag fick vi en andningspaus. Lagom ihållande regn från aftonen och framåt, precis vad våra jordar och marker behöver. Och ljuset kring solnedgången! Ljuset!

Även om man kan argumentera ifall denna tork- och värmebölja är en tillfällighet eller inte så är det en obehaglig påminnelse för vad som – faktiskt – kommer komma i form av extremväder till följd av att vi människor inte klarar att anpassa våra vanor och förväntningar för vad som är normala möjligheter i livet. Jag tänker specifikt på det vi gör som bidrar till koldioxidutsläpp och växthuseffekt. Och temperaturen stiger tyvärr som mest i de delar av jorden – t ex våra breddgrader och längre norrut – där temperaturhöjningen i sig bidrar till ännu mer höjning. Det här är ett faktum. Det här är illa.