När det är konsert idag och klädkoden är blåjeans och vit långärmad skjorta och de skjortor man har hemma är antingen för tajta eller för vida, ja då måste man, på väg till generalrepetitionen köpa sig en (med tillhörande vit t-shirt för att brösthåret inte ska synas igenom i det starka strålkastarljuset). Kruxet är att man även skulle behövt ett strykjärn. Men äh, det syntes tydligen inte så mycket.

Uppsjungning inför helgens andra konsert, idag i Burträskarnas hus. Igår lyfte vi tydligen taket. Återstår om vi river taket idag.

Det ska börjas i tid. Mona kollar in tomatplantorna i vardagsrumsfönstret.

En tjej med tandkräm på nästippen.

Poppy har funnit sig tillrätta på altanen.

Ett golv in the making. Och en gipsskiva (utanför bild), redo att sättas fast på en före detta dörr till hallen. Vi börjar se ljuset i tunneln.

Idag har svärfar svurit (eller i alla fall muttrat) över en del incidenter under golvläggararbetet, men det mesta löste han till slut alldeles galant. Nu har vi Drängsmarks varmaste golv utan golvvärme. Imorgon ska vi kleta tapetklister på väggarna (utan att för den skull sätta upp några tepeter).

Vi konstaterade att det inte var någon idé att bläddra i Berättarfestivalens program idag, ty då skulle man bara bli ledsen över allt man har missat.

Men detta missade vi inte. Det var inte så värst mycket berättande, utan en kvinnlig cirkusartist som klädde om i ett tält och i skepnad av spanjor, kines, indier och rumänier gungade i trapets och tygskynken och jonglerade med bollar och annat. Workshop efteråt. Lär dig göra kullerbyttor och mänskliga pyramider.

Häpp! Inget foto idag – men en film! Idag var det dags för säsongens första ordentliga cykeltur. Blött var det, men skönt efteråt. Nästa gång ska jag sätta kameran på cykelramen, under sadeln, istället för på framgaffeln. Hoppas kunna stänka ner den ordentligt då.

(Den som lyckas bevisa att hen orkat titta på hela filmen från början till slut ska få en tårta.)

När Kulturskolan, när det är dags för Skellefteå kammarkör att repetera, är fullt med barn som spelar stråkinstrument och deras föräldrar och syskon och kompisar (och troligen även alla kompisars föräldrar) och har ockuperat samtliga repetitionssalar (inkl det som vi, Skellefteå kammarkör, har bokat sedan länge?) så finns det inget annat att göra än att börja repetitionen med fika.

G kom på besök, inte bara för att få dricka kaffe och träffa mig, Den Långa Rödhåriga och Mona. Han längtade även att få träffa Poppy en gång till.

Så var det skärtorsdag. Och hon blev en påskkanin. Och en promenad i grannskapet. Och en massa godis före middagen. Och en supernöjd tjej.

Med bästisen L i en skojig skog i extremt aprilväder. Hurra!

När påsken är som intensivast äter vi färggranna bönbakelser. (Svarta bönor, en massa ägg, dadlar, honung, kakao, bakpulver, kokosolja, vaniljpulver. Rena hälsokuren!)

Temat för dagen är tapet. Det var sannerligen dags att göra klart den biten. Nu återstår bara ett sista varv vitfärg på en ruta i taket, fixa till taklisterna, golvlister, dörrfoder, fönsterfoder, garderobvägg, skjutvägg framför nyss nämnda, loftsäng samt nån slags lösning att kunna ta sig upp till den. Det fixar vi på en vecka.

Vi drog till Luleå för att hoppa i en massa studsmattor tillsammans med kusinerna. Booing! Booing! Booing!

Här förevisar hon insidan på fronten av en framtida knipholk. För att de små liven, när de vuxit sig tillräckligt stora och är nyfikna på världen därute, lättare ska kunna ta sig upp till utgången, klumpflaxa ner på marken och strutta bort till vattnet för en första simtur med päronen, så har vi satt dit några tvärslåar, som en liten stege. Snällt va?

I syfte att göra middagen i allmänhet och leverbiffen i synnerhet lite roligare för den minst matglada i familjen så gjorde Den Långa Rödhåriga en kul gubbe av leverbiff, potatis, vitkål, lingonsylt, brunsås och ärtor. Och det gick hem, hon tömde nästan hela tallriken.

Däremot, när man tittar på bilden såhär i efterhand, så ser inte gubben ut att ha så… kul.

Den här skall läggas upp på en köpåsäljgrupp på fejsbook inom en snarare framtid än den vars tid denna har stått ute i vår glasveranda.

Igår blev det ingen bild. För att kompensera det så blir det åtta stycken idag.

Vi drog till Mickelbo gård i Mickelsträsk för att titta och känna på en massa djur från när och fjärran.

”Mata ej djuren” fanns inte som begrepp här. Tvärtom.

Om man ville fick man hålla i en tupp, och en drös andra djur.

Den gigantiska kamelen var på nåt sätt lite osäker på om den skulle gå åt vänster eller höger.

Alpackorna… En bild säger mer än tusen ord.

Finn ett fel.

Alla barn (och vuxna) fick hänga på utfodring medelst fullastat släp bakom fyrhjuling.

Men klapphörnan var dagens all-time high. Kaniner, råttor, möss, marsvin, tuppar, kycklingar.

Upp med holken, och in med lite halm på botten. Och slaska på en massa lervatten på utsidan för att öka chansen att de faktiskt flyttar in någon den här säsongen.

Om en dryg månad drar vi till Holland. Då det bland annat sjungas kärleksvisor på norska.

Idag blev den här rackaren besiktad hos en av alla de här härligt konkurrensutsatta bilbesiktningsföretagen. Dyrt som tusan. Tack för det, Alliansen.

XXL kallar den för kanadensare, men jag kallar den rätt och slätt för kanot. Säkert inget fartvidunder, men  den har säkert en hemligt liten svängradie, stadig och rymmer en hel liten familj. Hmm, vad ska vi döpa den?

Cyklade förbi en rätt stor skithög idag. Den luktade vedervärdigt.

När vi, jag och Mona och S och A och E kom fram till platsen för Hökmarks valborgsmässofirande så gick vi genast och synade den otända brasan. Den såg väldigt blöt ut, efter en hel dag med ymnigt blötsnöande. Barnen fick leka en stund, vi byggde en snögubbe i den utmärkta kramsnön, sen gick vi in i den gamla skolan för att fika, med siktet inställt mot att åka tillbaka till deras hus där L låg och kurerade sig. Ty den där rishögen kunde väl ingen få fyr på.

Tji fick vi. När halva bullen var uppäten ropade någon från fönstret – den brinner! Och mycket riktigt, höga lågor slogo upp från den tidigare bortdömda rishögen. Vi gick ut. Bra hetta. Minimalt med rök. Så förvånande. Jag hade trott att det åtminstone skulle vara rikligt med rök från sur brasved, men icket.

(Obs – det var långt fler än sju stackars åskådare till detta spektakel – de flesta stodo bredvid eller bakom kameran.)

Det blev ett tillfälligt bakslag idag (det rikliga blötsnöandet), men det struntar vi i och säger Hej våren, må drivans blommor smälta ner och dö, helst imorgon.