Jag tittar gång på gång på föregående inläggs bild på huset vi just köpt. Alldeles nyss gjorde jag det igen, och utbrast:

– Men hallå, har vi KÖPT det här huset???

Den Långa Rödhåriga svarar:

– Ja, visst är det konstigt?!

Mona svarar:

– Bwäbwäabädädäjäje…

Klart det känns lite overkligt. Men utan några som helst obehag. Helt rätt. Helt värt. Vilken grej. Vi ska bo där. Det är vårt. Wow.