Borta bra men hemma bäst sägs det. Och jo. Vi vaknade upp med ett fantastiskt drömlandskap svischande förbi vårt tågfönster. Känslan att fara genom snötyngda skogar i gryningen kan bara beskrivas. Färgerna, ljuset, klarheten. Stoltheten över vår landsända, vårt hem, vår utgångspunkt i världen.

Om denna gård – längs landsvägen hemåt mellan järnvägen och vår by – och dess öde vet vi ingenting, men om utsikten går inte att ljuga.